fredag 6 april 2018

Ready Player One



Titel: Ready Player One
Genre: Action/Äventyr/Sci-Fi
Land: USA
År: 2018
Regi: Steven Spielberg
I rollerna: Tye Sheridan, Olivia Cooke, Ben Mendelsohn, Mark Rylance

Handling: Året är 2045 och världen befinner sig på kanten till kaotisk kollaps. Människor har sökt trygghet i en virtuell verklighet - universumet OASIS som har skapats av den briljante och excentriske James Halliday. När Halliday dör, testamenterar han sin enorma förmögenhet till den som hittar den digitala ledtråd han gömt någonstans i det gigantiska OASIS. Det blir en tävling som engagerar en hel värld. När den unga hjälten Wade Watts bestämmer sig för att delta i tävlingen kastas han in i en fartfylld och svindlande skattjakt genom ett universum fyllt av mysterier och faror.

Omdöme: När man ser denna film är det uppenbart att det är skrivet av någon som kärleksfullt minns tillbaka på en svunnen tid av spelande och filmtittande. Man bjuds på en mängd spel- och filmreferenser filmen igenom. Särskilt filmreferenserna blir extra roliga så klart då man sett det mesta som man nämner eller refererar till.



På förhand var det väl inte direkt någon film som fick det att vattnas i munnen. Men det som lockade en del var att det skulle kunna bli en del filmreferenser till inte minst 80-talet, vilket alltid är trevligt. Det blir också en hel del av den varan, men trodde och hoppades att man skulle bjudas på mer av 80-tals känslan. Den saknas nästan helt, förutom en del låtar som spelas.



Stora delar av handlingen utspelar sig i en virtuell värld, så det blir mest som att vara inne i denna virtuella spelvärld. Verkligheten utspelar sig år 2045 och allt kretsar kring det virtuella OASIS. Intressant nog noteras två viktiga saker. Dels utspelar sig allt i Columbus, Ohio. Alla som spelar och träffas inne i OASIS bor i Columbus, hmm. Ingen från andra platser eller länder. Det andra är att ingen av de som spelar/använder OASIS verkar jobba!? Alla bara flummar runt och lever i en fantasivärld. Kanske bättre än att leva på droger och alkohol förvisso, men känns inte direkt hållbart i längden.



Vår hjälte är Wade Watts (Tye Sheridan) som lever i denna värld och kan allt om skaparen av OASIS, Halliday (Mark Rylance) som gått bort. Nu har Wade och alla andra chansen att ärva företaget. Tillsammans med Samantha (Olivia Cooke) och några andra vänner försöker de vinna Hallidays tävling samtidigt som de får det mäktiga företaget IOI efter sig, med dess chef Nolan Sorrento (Ben Mendelsohn) i spetsen. Han vill nämligen ta över OASIS själv och en jättekamp uppstår som drabbar hela Columbus och den virtuella världen.



Dagens teknik gör det möjligt att göra allt möjligt på film och det är kanske det som blir mest fascinerande med filmen. Man sugs in i denna värld och det är både fartfyllt och ganska underhållande. Men, det blir ju lite för mycket och man bryr sig inte direkt nämnvärt om varken karaktärerna eller hur det ska gå. Till stor del blir det lite som valfri superhjältefilm, bara att man gjort det i en virtuell värld som synkats med den verkliga (framtida) världen.



Filmens bästa sekvens måste vara när vi hamnar i The Shining (1980). Här är det skön känsla och stämning som skapas, med en del finurliga lösningar och roliga scener. Det är dock mycket tack vare att man gillar filmen och att man här återskapat och integrerat det i handlingen på ett smart sätt. Hade gott fått vara mer av den varan, där man kunnat gå in i flera filmer. Det var faktiskt något jag tror hade kunnat funka som en hel film, och som jag till viss del trodde man skulle bjudas på.

3 - Skådespelare
2 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
15 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.0 alt. 6.5
IMDb: 8.0

---

Om visningen: Filmen sågs i IMAX och 3D. Man kan konstatera att det i princip var helt onödigt med 3D, vilket är synd när man tvingas se det i 3D om man vill se filmen i IMAX. Men det var skönt nog inte störande på något vis och att ha på sig 3D-glasögonen var lite passande med tanke på virtual reality-temat.

Annars var det som vanligt trevligt att se film i det stora IMAX-formatet. En film blir inte sämre av det, den saken är säker. Dock kändes det inte som filmen utnyttjade hela IMAX-duken på höjden mer än vid något tillfälle. Eller så tänkte man bara inte på det. Det hände trots allt en hel del under i princip hela speltiden.

2 kommentarer:

  1. Nu såg jag inte filmen på IMAX, men måste hålla med om att 3D kändes helt onödigt i sammanhanget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst var det onödigt? Förstår inte riktigt vitsen med 3D om man inte filmat scener specifikt med formatet i åtanke. Extra surt när man vill se filmen i IMAX och inte kan välja en visning utan 3D...

      Bara ett fult sätt att tjäna extra pengar helt enkelt.

      Radera