onsdag 9 maj 2018

Anon



Titel: Anon
Genre: Kriminalare/Mysterium/Sci-Fi/Thriller
Land: Tyskland
År: 2018
Regi: Andrew Niccol
I rollerna: Clive Owen, Amanda Seyfried, Colm Feore, Joe Pingue

Handling: I en nära framtid där människors minnen spelas in har kriminalitet nästan upphört att existera. När polisen Sal Frieland försöker lösa en serie av olösta mord stöter han dock på en ung kvinna som verkar ha gått runt systemet och försvunnit.

Omdöme: Känner mig alltid lite tveksam till Netflix-filmer då man i bakhuvudet tänker "TV-produktion". Men i många fall står de inte för själva produktionen utan köper rättigheterna för att distribuera filmerna. Denna film lockade med en gång, trots lite ljummen kritik. När man har en ny sci-fi av regissören Andrew Niccol som gjorde den något underskattade och lite bortglömda Gattaca (1997), blir man nyfiken. Efter den imponerande regidebuten skrev han det Oscarsnominerade manuset till The Truman Show (1998), som han dock ej regisserade, och gjorde inte minst Nicolas Cage-filmen Lord of War (2005).



I denna film, som kan ses lite som en blandning av Gattaca (1997) och Spielbergs Minority Report (2002), är alla människor övervakade dygnet runt med hjälp av ett samhälle utan anonymitet. Alltså att man öppet ser folks identiteter och kan gå in i deras minnen och se vad som hänt vid t.ex. brott, otrohet etc. Detta är något polisen Sal Frieland (Clive Owen) gör när han utreder diverse brott. När så ett mordfall dyker upp, visar det sig att mördaren hackat sig in i offret och gett offret en minnesbild från mördarens perspektiv. Det gör att mördaren täcker sina spår, lämnar inget som kan identifiera mördaren med andra ord.



Premissen är inte alls tokig och det är kul när man inte bjuds på det gamla vanliga. Man går inte in på hur denna teknik är uppbyggd eller kommit till, men det behövs inte. Man får gott om tillfällen att se den användas. Kanske hade det varit bra att förklara vem (eller om det är alla) som har tillgång till att gräva i dessa minnesbanker. Är det endast poliser/myndigheter eller kan vem som helst göra det. Det känns som det endast borde vara polisen/myndigheter, plus några hackers som gör det på olaglig väg, men en del av dialogen mellan Sal och hans kollegor gör att det nästan verkar som att vem som helst kan ha access, åtminstone till de grundläggande sakerna som att identifiera vem någon är som man möter på gatan.



Om man sett (och gillar) tidigare nämnda Gattaca (1997), känner man igen sig här vad gäller bildspråket. Det är en stilren futuristisk värld som blandas med en klassisk stil, som t.ex. användandet av hattar och klassiska bilar från runt 60-talet. Det är snyggt och elegant. Man känner att man enkelt kommer in i filmen p.g.a. scenografin. Dock kan det på sina håll bli lite väl kallt och möjligtvis lite småskaligt. Man hade kunnat få med fler karaktärer och göra det till en större film.



En sevärd film är det allt och gör en hel del bra. Inte minst lyckas den få en nyfiken när det första mordfallet inte visar sig vara det enda. En seriemördare härjar och använder sig av samma tillvägagångssätt. Den anonyma hackern som går under namnet Anon (Amanda Seyfried) visar sig bli en viktig bricka i spelet, och den som Sal misstänker kan ligga bakom hackningen och morden. Kanske hade man kunnat få en bättre och större twist på det hela. Men i grund och botten får man ett budskap om anonymitet och hur myndigheter vill ha allt större koll och kontroll över allt och alla. Det är en debatt som säkerligen inte kommer försvinna och bli allt starkare och mer kontroversiell i framtiden...

3 - Skådespelare
3 - Handling
3 - Känsla
3 - Musik
4 - Foto
--------------
16 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 6.5
IMDb: 6.1

2 kommentarer:

  1. Håller med. Det är en sevärd film med intressant koncept (även om man sett liknande tidigare). Ja, den känns lite för liten. Fick samma känsla. Upplösningen var inte så värst bra. Rann lite ut i sanden.

    https://jojjenito.wordpress.com/2018/05/06/anon-2018/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, det fanns mer att hämta och jag gillade bildspråket och en del av lösningarna som jag är inne på. Men det är inte i samma klass som Gattaca som jag gillar en hel del.

      Och ja, upplösningen bjöd inte på något direkt speciellt. Hade man fått med fler karaktärer och skapat intresse kring andra än bara Sal och Anon hade det kunnat bli något.

      Ska in och läsa hos dig nu.

      Radera