tisdag 8 maj 2018

Corbin Nash



Titel: Corbin Nash
Genre: Action/Skräck/Thriller
Land: USA/Storbritannien
År: 2018
Regi: Ben Jagger
I rollerna: Dean S. Jagger, Corey Feldman, Malcolm McDowell, Rutger Hauer

Handling: En detektivs besatta sökande efter sanningen bakom sina föräldrars mord leder honom till en konfrontation med den monstruösa duon Queeny och Vince, som drar in honom i en helvetisk mardröm han aldrig kunnat förbereda sig för. Förlorad till en värld av hemskheter som funnits sedan tidernas begynnelse upptäcker han snart att han är den sista överlevande från demonjägarfamiljen Nash. När han attackeras brutalt och lämnas att dö helas han av en ren själ och återföds som den ultimata mördaren, och ger sig följaktligen ut för att utkräva sin hämnd.

Omdöme: Det kan ibland vara lite vanskligt att ta sig an en film man inte vet så mycket om. Men ibland kan man även bli positivt överraskad och hitta en liten juvel. Så blev inte fallet här. Relativt tidigt känner man att detta snarare är en b-film som har lite svårt för att hitta rätt med sitt berättande av storyn.



Dean S. Jagger är Corbin Nash, en polisdetektiv som tillsammans med sin partner försöker gå till botten med den lavinartade ökningen av försvinnanden och dödsfall i Los Angeles. En dag när Nash sitter på baren han brukar besöka, söks han upp av en främling (Rutger Hauer) som berättar att han kände hans föräldrar. Vidare berättar han att de i själva verket var demonjägare (eller vampyrjägare) av något slag, trots att hans pappa var en känd och duktig baseballspelare, vilket endast var en täckmantel. Främlingen säger även att Nashs pappa lyckades döda en av de två bröderna som attackerade dem innan de mördades. Den andra härjar nu med sina "änglar" och heter Drake...



Ok, så det blir mycket hoppande i tidslinjen, helt i onödan känns det som. Man får inget bra flyt och det är svårt att känna av stämningen som man ändå vill bygga upp. Det bör sägas att det inte är så mycket fel på fotot och produktionen är inte så tokig, trots liten budget. När man närmar sig slutet känns filmen dock som ett typiskt pilotavsnitt där man hoppas göra en TV-serie av det hela. Det kan säkert tilltala en del, särskilt om man har en svaghet för demoner och vampyrer, för det är en sådan värld man bjuds på.



En film som jag kommer att tänka på är Dolph Lundgren-filmen Dark Angel (1990) där han spelar en stenhård snut som försöker stoppa en storväxt person/utomjording som härjar i staden. Skillnaden är att den har både charm och en del humor som nästan helt saknas här. Det skulle då vara Corey Feldman och hans transkaraktär Queeny som stjäl showen. Han går helt in för sin roll och känns lite som favoriten "Buffalo Bill" (Ted Levine) från The Silence of the Lambs (1991) när han säger att han vill "sätta på sig själv"...

2 - Skådespelare
2 - Handling
2 - Känsla
3 - Musik
3 - Foto
--------------
12 - Totalt

Betyg:
Mitt IMDb-betyg: 5.5
IMDb: 7.0

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar